Miss Philipsen

Denna höst får du bo någon annanstans

Allvarligt talat, det är likadant varje år, varje höst och det slår aldrig fel. Herr Ångest kommer och knackar på, klagar på kylan och bjuder in sig själv. Och visst är det fräckt av honom att komma oinbjuden varje år, varje höst och på samma villkor? Men vet ni, varken Herr Ångest eller någon annan ska få bo oinbjuden hos mig i år.

Kylan, regnet och mörkret skapar ångest varje år och ångesten kryper innanför skinnet. Den bokstavligt klamrar sig fast men denna gång säger jag Nej. Denna höst är det enbart jag och djuren som ska bo här samt varje gång Herr Ångest knackar på ska jag vänligt men bestämt be honom gå. För det över nu Herr Ångest.

Men det är lättare sagt än gjort, betydligt. Mörkret har en sådan makt och dagsregn får ju inte en att hurra direkt. Men det är det mentala som jag måste jobba med. Eftersom mycket är ju mitt eget tänkande, dessvärre.

Hur hanterar du hösten?

Hoppa till verktygsfältet