Miss Philipsen

Vad är det som skrämmer oss?

Många människor känner rädsla och ofta formar det sig till ångest. Ångest är inte farligt men man kan ju faktiskt gå runt att vara rädd för att få ångest.

Mycket som vi är rädda för eller oroar sig för, inträffar kanske inte. Jag personligen är en katastroftänkare och förbereder mig nästan alltid för det värsta. Men det är så otroligt energikrävande att tänka i dem banorna men har varit en överlevnadsstrategi genom åren. Tänker jag mig det värsta så är allt annat bara bättre.

”Hon kommer lämna mig.” ”Han hatar mig.” ”Jag är värdelös.” ”Varför skulle jag orka detta?” ”Jag klarar ingenting.” ”Ingen kommer att vilja vara med mig”

Pratade med min terapeut om detta och han påstod att det är någon annans ord som jag bär med mig.

Det ligger nog mycket i det och egentligen är det tragiskt att de orden lever kvar i mig. Att andras elaka och kränkande ord har blivit min vardagliga sanning. För ärligt talat har jag svårt att se mitt eget värde, att jag duger som är eller att jag skulle kunna vara fin nog.

Men hur ändrar man den tanken? Hur inser man att man duger som man är? Det är ett heltidsjobb men det går, jag är en bit påväg men har en lång väg kvar men varje steg räknas. Här nedan kommer jag ge några tips men självklart finns det många fler.

Hoppa till verktygsfältet