Jag tror att jag mer eller mindre varje dag, lite mindre en del dagar och andra mera. Ångesten över maten, får mig frustrerad och tårarna kommer fram ibland. Dock har jag tyckt att gråtande är helande på något sätt.

Jag mötte en äldre kvinna på avdelningen för många år sedan. Hon hade inte gråtit på ungefär 30 år och såg så plågad ut. Men en kväll hörde jag och såg att stolarna av plats kraschade ute på balkongen när hon slängde runt om, synd om möblerna men det skiter jag i för kvinnan kunde äntligen gråta. – För mig var det en lättnad då jag vet att gråta kan vara läkande, iallafall för mig samt hon mådde bara bättre och bättre sedan.

blogg