Vem vill man egentligen vara?
Klickade runt på Pinterest, vilket jag i och för sig gör varje dag men när jag såg ett citat som fångade mitt intresse och fick mig en tankeställare. Citatet löd ungefär att ”var den kvinna idag du hade behövt som barn”.

Vem vill jag egentligen vara? Jo, klart att jag ska vara mig själv men vad är jag eller snarare vem är jag? Vad är mina värderade riktningar? Hur vill jag agera och vad vill jag få ut av mitt liv?

Jag vill kunna uttrycka min åsikt utan att backa, jag vill även en dag ge ut min bok/noveller och kanske även vara mer än hobbyfotograf. Jag vill så mycket, jag vill hjälpa, jag vill finnas där och lyssna samt markera när jag tycker någonting är fel.

Jag skulle vilja bo ute på landet med en hundsäker tomt, om det ligger inom en snar framtid eller längre fram vet jag inte men jag vill även bo med den person som jag verkligen älskar idag.

Men vad är det som hindrar mig? Vad är det som gör att det känns omöjligt och för stort? Jag menar, varför skulle mitt liv så bra eller varför måste det vara dåligt?

Vad har jag idag?

  • Jag har min älskade hund och katt, samt en person som jag älskar och värdesätter väldigt högt. Faktum sitter han bredvid med sin dator hemma hos mig och jag känner bara lugnet och trygghet, varför ska jag komplicera det hela?
  • Jag har min familj. Min mamma, bror och hans fru, Emiko samt så har jag min ena katt Neko som bor hemma hos mamma och stortrivs.
  • Jag har saker att se fram emot som till exempel Stockholms resan med min mamma den 16-18 juni. I höst ska jag förmodligen göra en tatuering till och sommaren kommer spenderas med min pojkvän och djuren mina.
  • Om saker och ting blir jobbigt så har jag kvar avdelningen då min psykiska ohälsa är som den är och där jag kan vila upp mig. Även om sjukhus är tråkigt att vara på så är det välbehövligt ibland, jag behöver det och då gör jag det.
  • Jag har skrivit färdig en av mina skräcknoveller (1 av 3) samt har jobbat på min bok, även om det är lagt på is så finns allt material där och väntar på mig.
  • Jag trivs där jag bor och har trivs i min lägenhet ända sen första gången jag såg den, den bara viskade till mig att detta är mitt hem.

Men, det finns alltid ett men när det kommer till mig. Någonting jag får jobba mycket på är att ta en sak i taget, en dag i taget och försöka vara här och nu. Jag vet inte om detta kändes så intressant för er men för mig benade det ut mycket.

blogg