Ätstörningar/Kost, Okategoriserade, Psykisk ohälsa, VUP/Behandling

… såg att hon verkligen menade det.

När jag skriver detta så är klockan nästan halv fyra på morgonen och jag kan verkligen inte sova. Jag är på avdelningen som planerat över natten men gårdagen var otroligt jobbig för mig.

Jag var på ERGT igår. Jag skrev för ett tag sedan att jag skulle börja en behandling i grupp för självskadebeteende och det har nu gått över halva tiden. Totalt är det 16 sessioner och igår var det gång nummer 10.

Behandlingen är bra, jag har gått den tidigare och gruppen är bra. Vi är egentligen tio men en kvinna dyker inte upp och man får inte ha för hög frånvaro för då blir man ”utesluten”. Vilket jag tycker är bra, missar man mer än tre gånger så hinner man inte med i gruppen/behandlingen. Jag personligen har missat två gånger under tiden jag var inlagd. Båda gångerna har jag varit på ett somatisk sjukhus.

Igår sade en av ledarna som för övrigt också är kvinnor, att de märker en stor förändring på mig och jag (jag som ofta inte tittar i folks ögon) såg att hon verkligen menade. Glansen i hennes ögon ljög inte. Båda ledarna uppmuntrar mig och de lade ingen större värdering i att jag inte hade gjort min hemuppgift. – Det är inte så att jag skiter i den utan min ork är slut och den jag har kvar lägger jag på mina djur och hemmet samt lite på mig själv.

Det är så dubbelt när personer säger att de ser sådana framsteg och verkar mena det. Med dubbelt menar jag att klart att jag är tacksam att mina armar i princip är läkta men samtidigt så skadar jag mig själv genom ätstörningen. Anorektiska tendenser med bulimisk beteende. Så beskrev dem det och bulimin yttrar sig genom att göra sig av med maten och det skadar mig.

Jag har opererat bort gallan på grund av ätstörningen och är ständigt förstoppad. Ja ätstörningen skrämmer emellanåt skiten ur mig medan andra gånger så är den min trygghet. Dubbelt minst sagt.

Hoppas att du kunnat sova inatt så jag säger godmorgon nu.

blogg

10 reaktioner på ”… såg att hon verkligen menade det.

  1. Så glädjande att det märks en stor förändring på dig! Jag hoppas att även du själv känner den. Det kanske inte är så konstigt att det känns dubbelt, men jag tänker att det beror på ur vilket perspektiv man betraktar förändringen. Sett till ett helhetsperspektiv, så javisst – det finns fortfarande kvar något i ditt liv som skadar dig. Men sett ur ett framstegsperspektiv så har vissa saker gått framåt, och verkar fortsätta på den vägen. Framsteg sker ju steg för steg, och ibland är kanske det viktigaste att konstatera att man faktiskt har börjat gå? Jag önskar dig lycka till på den fortsatta färden! ❤

    1. Du är så gullig emot mig. Ja, jag känner nog lite men vågar nog inte riktigt känna då det är ovant och skrämmande. Att lämna sin trygga zon eller iallafall en som blivit det… är det svårt att bara gå. Men åt rätt håll går det …

    1. Men vad bra att du ska få hjälp. Det är alltid lite nervöst i början men det brukar ge bra support. Jag håller tummarna för dig ❤

Lämna ett spår så jag kan finna dig också