2019 började inte så bra för mig, dessvärre. Men ändå väljer jag att strida trots att det har hänt en del allvarligare incidenter som skrämmer mig själv så får jag fortsätta kämpa. För jag vill men orken sviker mig, igår lade jag mig cirka 16:00 och var uppe en stund och grät återigen och det fanns ingen tröst. Var uppe mellan 18:00 och kanske 18:30 samt somnade för natten vid 20:00 när utmattningen vann och tårarna slutade rinna. Jag sov till 7:40 på morgonen. Min kropp är helt slut, fibromyalgi, psykisk ohälsa samt ätstörningen som är ett stort problem just nu är ingen vidare kombination. Men nog om detta, jag ska berätta lite vad som hänt sen nyårsafton.


På nyårsafton var min mamma och Puzzel och hälsade på. Vi åkte upp till Mösseberg, gick en promenad. Det var otroligt mysigt och Puzzel var så duktig! Han fick vara lös lite och då passade jag på att träna inkallning och det gick kanon. – Stolt jag blir.

Jag har varit på permission med personalen och hunden och det gick bra, fick personal L att dammsuga samt hon självmant dammade av medan jag sorterade in viktiga papper (räkningar och så vidare) samt pysslade med andra saker som bara jag vet hur jag ska ha det. Det var en lyckad permission och att åka tillbaka till avdelningen känns alltid jobbigt men denna gång gick det lättare. Men helst av allt hade jag hade jag vilja stannat kvar hemma men det funkar inte inte nu, det gör ont. Men jag färgläggare i målarböcker en hel del och här kan ni se en av de bilderna som jag gillar mest.

20181231_124957


Igår så fick min katt åka till veterinären, känns jobbigt att låta henne åka bil när hon tycker det är hur jobbigt som helst. Men hennes päls är inte skött och då fick fick vi ta henne till veterinären så hon blev rakad (mest magen och den nedre delen på regionen på henne). Min lilla Sessa hade sådana tovor så att det hade bildas mattor av det. – Jag kan inte låta bli att klandra mig själv för detta. Att jag inte ”bara kan bli frisk” och komma hem och sköta om hennes päls men vad hjälper det mig att klandra mig själv. Men jag älskar henne så. I bilen när vi skulle lämna henne hos pappa så fick hon ligga i min famn och hon var lugnare då. Jag vet att djur inte ska vara lös i bilen så inga kommentarer om det, tack. Men jag vet att hon inte far illa iallafall ”mer än pälsen” just nu så det är en tröst iallafall.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Innan vi (mamma och jag) hämtade Molly så var vi ute och gick med Puzzel. Han har fått ett nytt täcke och lika söt som vanligt. Här kommer några bilder på honom.

Vi körde lite sökövningar och det var även full fart. Trots att det nya året började dåligt så finns det små bitar som varit bra. De får man ta vara på.