… som bröt ner mig får se!

Det var verkligen en vecka sedan jag publicerade ett blogginlägg offentligt. Och det tar emot nu att skriva men det brukar göra saker och ting tydligare. Det har varit tufft och jag känner en oroskänsla i magen nästan hela tiden, jag kan släppa den lite under fotograferingen eller promenader. Men klumpen gör att allt tar emot. Sängen känns så mycket bättre – Men så kan jag inte leva.

Jag tror att rädslan talar. Min ångest, för jag vet vad jag måste göra. Jag måste äta men jag önskade att jag kunde förvandla det till att jag vill äta.

”Jag måste städa för att få plats här” – ”Jag vill städa för att få plats här”
”Jag måste diska för att ha ett fint hem” – ”Jag vill diska för att ha ett fint hem”

”Ordet måste är starkt förknippat med något negativt, något man inte kan välja bort utan är tvingad att göra även om det innebär att man måste göra det mot sin vilja” – Charlotta Rexmark 

Om vi skriver såhär.
”Idag måste jag gå till affären för att ha mat på bordet, sedan borde jag diska all disk för att det ska se fint ut. Jag måste även vädra för att få in syre och borde egentligen duscha.”

Omvandlar till det här:
”Idag vill jag till affären eftersom maten i kylskåpet är slut. När jag ätit så diskar jag upp så det ser fräschare ut och samtidigt vore det skönt att vädra. Sen går jag in i duschen för att jag vill”

Jag tror ni förstår vart jag vill komma, till ett mindre måste och borde. Att ersätta med ”måste” med vill och ”borde” med ska. Orden lättar min ångest redan, väldigt galet men sant.

Även om min ångest ligger kvar och maler, för jag är fortfarande inne på ”att jag måste äta”. Men en dag, ska de jävlarna som bröt ner mig får se. Att jag kan och jag vill. 

Inget ska bli ett måste med bloggen, därför blev den liggande. Om jag ”missar” månadens tre bilder, gör inget. Min validerande riktning är sådan att det ska läggas upp månadsvis men det är inget krav eller ett mål för bloggen. Bloggen finns, era bloggar finns – Det ska vara kul att blogga och inga satans krav som tynger ner mig och inte dig heller.