Som ni har märkt är jag väldigt öppen men min psykiska ohälsa och jag har fått ett enormt stöd av er, och ni ska veta att det stärker och till och med hjälper. Era svar visar att ni verkligen läser inläggen, vilket jag är glad för, för jag vill att människor ska förstå mig men även andra..

Så, jag är så besviken på samhället, när jag får kommentarer som ”jag känner likadant” eller ”jag vet vad du gör igenom” blir jag så ledsen. Inte på er personligen utan på samhället. Det finns många som finns där ute som behöver hjälp av vårt samhälle och myndigheter.

All reklam på tv:n gör mig tokig, antingen är det bantning, uppmuntring till online kasino och reklam på smala modeller från olika modellserier. Tvi, vad jag är trött på denna skiten av denna samhälle.

När jag var överviktig, så åt jag jag medicin mot mina röst-synhallucinationer och det fick mig att överleva och komma ut från psykiatrin. Men människor (familjehemmet bland annat och andra i min närhet) tjatade om att jag måste gå ner i vikt men jag kunde inte, medicinen gjorde att jag gick upp till vad jag vet är max 116 kilon. Jag var inte stolt över mitt utseende och skämdes inte mindre för att jag ”var för tjock och måste gå ner i vikt”. Tillslut slutade jag ta medicinen (är hallucination fri nu) och skaffade hund. I början gick jag ner i vikt sakta och kommentarerna började komma att jag är duktig, du har blivit smalare och tänka när du kan handla på de vanliga storlekarna? 

Jag fick mer positiva kommentarer, laxerade, åt och spydde och tillslut åt jag ingenting och åt bantningspiller. Men jag var duktig, jag var fin, jag fick inget ont öga när jag tog en extra kaka. Min omgivning frågade ofta om vikten då jag på sätt och vis nöjd när jag berättade de mindre siffrorna på vågen. Jag var stolt på utsidan men inuti var jag totalt jävla slut. Både fysiskt som psykiskt. Jag laxerade sönder min galla och psykisk ville jag inte leva mera men jag vågade inte gå upp i vikt? De sade ju att jag är duktig nu? Ska jag göra dem besvikna och gå upp i vikt då? Ja, här står jag med ätstörningar. Och idag vill människor att jag ska äta för att gå upp i vikt (mest behålla den då jag räknas som normalviktig). Jag gick bokstavligen ner halva min vikt, men vad det värt det? Nej.

Samhället är så svårt att leva i, svårt att bli accepterad i, svårt att bli respekterad för åsikter och så utseende fixerande de alla är, fuck off!