Känslan som kommer; ”Jag vill hem men kommer jag orka leva?

Just nu känns allt som ett bakslag, har mått så dåligt de senaste tre dagarna och ångesten bara anfaller mig och gråter, ja, jag gråter så mycket och skakar. Jag får panik över att jag inte orkar mera men samtidigt så vill jag bara vara hemma med djuren i soffan och må bra. Jag saknar Molly något extremt då jag inte träffat henne sen strax innan jul.

Puzzel träffar jag eftersom omständigheterna är annorlunda där. Jag får åka hem på permission och jag träffar Puzzel även varje helg men jag saknar att få sova med honom, att vakna upp och bli slickad i hela ansiktet. Jag älskar verkligen de båda men hur ska jag klara av att leva när min självdestruktivitet är så stor? Jag är så impulsiv av mig och… jag har alltid någon med mig och det gör ju mig också tokig.

Imorgon ska jag ha ett större möte om hur vi ska fortsätta, allvarligt jag är så rädd för tänka om jag inte klarar av det här? Tänk om jag på något sätt ändå försvinner? Jag tror inte att jag vill det men jag kan inte heller hejda mig när impulserna kommer. Livet är verkligen problematiskt. Suck!