"helt jävla överkörd"

 Jag vill bara skrika, gråta och slå omkring mig. Sparka omkull varenda sak i rummet tills det förstörs. För det känns som om att det enda jag kämpar för tas ifrån mig. Mina djur. Min katt Molly har fått flytta tillbaka från min bror som inte klarar av allergin. Men han ska försöka ha min hund på dagtid men frågan är om han klarar av honom? Ska jag behöva förlora mina djur för min sjukdom, tas de ifrån mig så vet jag inte vad ska göra. Just nu känns allt bara hopplöst. 
Jag känner mig mosad och sönderklöst. Ja, direkt överkörd. 

 (det är en komplicerad historia varför de inte kan bo där de är samt jag vet att det finns pansionat och sådan så bespara mig den delen tack)

6 tankar på “"helt jävla överkörd"”

  1. Jättetråkigt att höra att de djur du älskar inte kan bo hos dig och att katten din nu inte kunde bo kvar hos din bror. Hoppas inte detsamma händer med hunden och att det inom kort blir bättre!Sv; tack ska du ha 🙂 jo, men visst är det så. Jag var van väldigt länge att ha kvällarna för mig själv plus eftermiddagarna då killen min arbetade typ 10-22:00 och var inte hemma fören 23:00. Men nätterna har jag alltid känt var obehagligt att vara själv på, men igår tyckte jag att det gick ypperligt och känner nu inte att det är tufft 😀

Lämna ett spår så jag kan finna dig också

%d bloggare gillar detta:
Hoppa till verktygsfältet