Känsligt!

Det är helt tomt nu när jag börjar skriva. Tomt, förstår ni? Tomt!
Jag springer i en cirkel, om och om igen. Jag springer så fort jag kan med andan i halsen. Emellanåt kommer den ikapp mig men jag springer. Den välter omkull mig, sätter upp hinder på vägen och emellanåt springer jag problemfritt. Men jag springer, jag flyr. Jag springer i en cirkel.

Förlåt. Men det är tomt. Det är verkligen tomt!
Nej, det är inte tomt i hjärnan, jag skriver ju på bra. På något sätt är det tomt… På något sätt är det tomt inuti mig. Som om någonting saknas eller har gått sönder.

1 Response

  1. Kicki skriver:

    Ibland är det tomt och du måste fylla på med nytt!Ibland tar det tidibland kan det gå ganska fort…låt det ta den tid det behöver!Kram

Lämna ett spår så jag kan finna dig också

%d bloggare gillar detta: