Det är bara så creepy!

Vår värld är sjukare än jag först trodde. Att ungdomar skulle fejka sin ätstörning eller psykiska ohälsa? Är verkligen kändisarna så drivande, skäms inte Britney eller Lindsey? Hur kan man låta det gå så långt utan att göra något åt detta?
Artikeln driver mig till vansinne, det är ju fruktansvärt om det är sant. Att det ”är coolt och unikt – att må dåligt”. Jag förstår inte ”coolheten” i detta. Att åka ut och in från olika ställen och sluta med att man nästan dör och i värsta fall så dör man. Och till en början kanske det är coolt men när man väl inser att så är fallet inte, då är det försent?
Hur kan det vara coolt? Eller är det något annat som ligger bakom? Ensamheten, saknaden, utanförskapen eller bara allmän tråkig fritid? Vad det än är, så är det bara tragiskt.
Ingen vill må dåligt när man väl inser vad det innebär. Du förlorar dina vänner, din familj slutar lita på en, du finner tröst i självskadebeteende. Listan går göra så lång och det värsta som kan hända en som mår dåligt, är att man ser inget ljus.

Vill ni ha uppmärksamhet? Det finns tusen bättre sätt än att fejka en psykisk sjukdom. Jag vet att kändisarna är en förebild för väldigt många människor, speciellt unga. Men allvarligt talat så kan man inte vara som dem hela tiden. Du får ha en tjock näsa, du får lov att ha skavanker, du får lov att äta mer än 300 kalorier på en dag.
Tro mig, ni vill inte bli sjuka på riktigt. Tro mig; jag har sett det mesta, min vän som låg i bältesäng och bara skrek av ångest. En annan tjej som springer in på toan och spyr direkt när personalen har tvingat i henne mat. Människor som inte ens vågar gå ut utan rakblad med sig. Folk som ljuger, bedrar och spelar ett elakt spel. Sitter och dunkar huvudet i väggen och drar loss hår ifrån sig. Är det sådan du vill bli?