Hoppa till verktygsfältet

Men min vän…

Klart du ska leva ditt liv som du vill,
– MEN!
Älskade vän, du är vuxen och mycket
klokare än jag men nu är jag fundersam.
Förtjänar jag dig?
Är jag värd din uppmärksamhet?
Vi är så olika men ändå lika.
Jag vill inte släppa taget, eller jag kan inte.
Du är det enormaste stödet jag har.
Du är den hjälp jag mest behöver,
you know me.. men.
Jag känner inte dig, det förstår jag.

Klart jag visste Att du har ett annat liv,
klart du får leva hur du vill utan min vetskap.
Jag ska inte lägga mig i, men kan ändå inte bara..
Tiga längre.

Jag tycker om dig,
det inuti dig.
Men jag är inte lika säker på att
jag gillar det jag ser längre.

Åh, förlåt!

Jag vet att man inte dömer någon för sin utsida
men jag är din vän ändå.
För jag tycker om dig, du är den starkaste som finns.

Du kommer nog aldrig läsa det här,
och varför skulle du det.

1 tanke på “Men min vän…”

  1. Suzanne… Jag undrar om du menar mig?Jag har tänkt kommentera en massa, hehe… men det blir lixom inte av. Jag har en massa frågor som jag vill ställa, och jag vill sätta mig att skriva ett brev. Snart kommer jag att orka fatta pennan, men jag vill veta vart jag ska skicka det? <3 Jag älskar dig Suzze. Nu och föralltid <3

    Svara

Lämna ett spår så jag kan finna dig också