En förstående lärare .. och en hjälpsam vän

Han ville bara trösta mig, men allt blev så fel.
När han kramade om mig bakifrån, greps jag av panik.
Jag blev så rädd, för jag visste inte vem det var först.
Men jag slingrade ur hans grep och ner på marken,
sedan gick jag därifrån – förtvivlad.
Min kompis ”MS” kom fram till mig och
jag förklarade min situation.

(Måste bara tillägga att pga av en händelse
är jag rädd för vissa situationer,
vad det är tänker jag inte gå in på officiellt)

Min kompis sa att jag måste prata med läraren,
och jag vet ju att hon har rätt, efter mycket om och men med ”MS”
så gick jag till läraren med hennes hjälp.
Jag pratade med honom, sa att jag blev rädd.
Han sa att det var inte hans meninga att göra mig rädd,
utan meningen var att trösta mig.
Sen pratade om varför också vidare..
Jag mådde oerhört bra sen ^^.
Och jag är evigt tacksam ”MS” <33

1 Response

  1. Jane skriver:

    Åhh, känner igen det där med rädsla. Men du kommer kunna vara mindre rädd tillslut!Svar: Det är (ungefärligt) då som jag ska förstora brösten 🙂

Lämna ett spår så jag kan finna dig också

%d bloggare gillar detta: